20

Det har gått ett halvår sedan jag lämnade mitt gamla liv. Jag har kännt mig så stark och så säker. Och jag är fortfarande säker men nu börjar en saknad smyga sig på. När du kom in i mitt liv gick allt så fort. Jag var så rädd och kunde inte vara kvar för det hade inte varit äkta för någon. Men nånstans trodde jag att jag lämnade det för något annat. Men jag lämnade bara och när jag ser alla minnen och tänker på alla dagar så undrar jag när jag visste att det inte gick att vända tillbaka. Och vissa stunder kan jag undra om det var värt det. Undra hur saker hade varit om jag hade agerat annorlunda.

Hade du och jag varit VI idag?

19

Och jag undrar vad det egentligen betyder att gilla en bild på facebook när man inte pratat på sex månader.

Betyder det att du fortfarande tänker på mig? Betyder jag något för dig? Har du lika svårt att släppa mig som jag har med dig?

Och jag undrar vad som skulle hända om jag hör av mig till dig. Skulle det ens leda till något?

Jag kommer nog aldrig få veta det. Jag är alldeles för rädd om mitt trasiga hjärta, så rädd att det ska gå sönder ännu mer.

18

Jag träffar pojkar hela tiden. Jag leker med blickar och skrattar och ser läppar som jag vill trycka min mun emot mer än ofta. Jag älskar alla fjärilar i min kropp och jag vill aldrig att de ska sluta fladdra. Men jag vill inte ha någon nära. Jag vill inte låta någon komma in i mitt hjärta. Du fick komma in och du bara trasade sönder allt. Nu längtar jag efter dig fast den jag längtar efter inte ens finns. Du var den enda jag ville ha nära. Och jag vet varken om du kan eller vill.

Och jag tänker att inget av det jag gör blir rätt. Och nu kommer det sluta med att det istället är jag som sårar någon. Och allt för att du inte kan lämna mig ifred!

17

Och hur tiden än går, hur många jag än träffar och hur glad jag än blir.

Så kommer du alltid när jag minst anar det.

Och då rasar allt som jag så varsamt lyckats bygga upp.

Hur mycket tid som än kommer emellan oss kommer jag aldrig sluta längta efter dig.